humraliv

Det måste nog bli den inledande frågan i det här inlägget: Jag vill. Men hur gör man för att orka?

Mattias Klum sade i sitt sommarprogram något mycket klokt: Alla ni som tvivlar på er egen förmåga att göra skillnad - sluta med det och börja göra något istället!

Ibland måste jag höra något sånt för att återigen orka engagera mig i jakten på den hållbara livsstilen. Och nej, jag kommer inte sluta köra bil. Och jag kommer inte att avstå allt som inte är kravmärkt eller ekologiskt. Inte heller kommer jag att sluta ta flyget upp till mina föräldrar i Uppland när jag vill besöka dem en helg och tåget tar för lång tid.

Men jag får ny kraft att ta cykeln till jobbet även när det regnar.

Jag får ny energi att söka alternativ till de varor jag köper av bara farten. Var finns bra ekologiska underkläder*, till exempel?Eller hudvårdsprodukter utan palmolja?

Jag tänker ett varv till innan jag tar det vanliga vetemjölet istället för det ekologiska på grund av prisskillnaden. För visst har jag ju råd med det?

Frågan är: Har jag råd att låta bli?

Hittar jag inga kravmärkta bananer på mitt ICA, så kanske jag tar mig tiden att fråga efter dem. Och när jag har tiden så ser jag till att ta tåget, även upp till de kära föräldrarna.

I perioder tar det här mycket av min tankeverksamhet, för det skär i mig när jag hör Mattias Klum berätta om Orangutangerna på Borneo, som bara kommer att finnas där i tio år till om inget görs.

Mitt hjärta brister lite grand varje gång jag hör om svältande isbjörnar och döende hav.

En dröm jag har är att få chansen att klimat- och miljöoptimera mitt hem och mitt liv, med riktig proffshjälp. Jag skulle vilja bo klimatsmart, bära snygga kläder som är så miljö- och rättvisemärkta som det bara går. Jag vill köra min bil, men på ett så snällt sätt som möjligt. Jag vill inreda mitt hem med vackra saker och fina blommor, men så långt det bara går göra det utan att någon har fått sätta sin hälsa på spel för det, och utan att behöva tänka att jag tär.

Tär, tär, tär.

Jag vill. Men hur orkar man?

Tills jag har svaret på den frågan köper jag mitt ekologiska mjöl. Skickar ett och annat ilsket mail till Skånemejerier för att de sätter en j***a skruvkork på paketen istället för att göra all mjölk ekologisk. Jag köper så närodlat som möjligt och jag kör bilen på låga varvtal. Jag fortsätter kika efter bättre saker i de perioder som jag orkar, och jag sviker inte från min roll som Isbjörnsfadder hos WWF.

Jag tror på den lilla människans möjligheter att göra stora skillnader. Jag gör verkligen det.

Framför allt så känner jag i hela mig att hur ska det gå om alla låter bli att göra det de kan bara för att det kanske inte gör någon stor skillnad att just de gör det?!

*till exempel på addnature!