humraliv

Efter två års uppehåll och lika många års misslyckad hemmaträning (fler som somnar på mattan framför TV:n?) så är det dags! Jag och min kompis U har anmält oss till medborgarskolans Pilates och ska böjas och bändas varje måndag många veckor framöver. Det är TUR att U också ska gå, för annars är jag ursäkternas mästare. Men när man är två så är det ju på något vis ilojalt mot den andra att inte dyka upp, eller hur?

Häromdagen tänkte jag att jag skulle ta och känna på rörelserna lite, för att inte chocka kroppen när det börjar. Då tittade Kissen fram bakom en soffkudde och undrade vad jag sysslade med. Så jag fick förklara vad Pilates är, och sa i förbifarten att om jag inte hade bott i en lägenhet utan i ett stort hus så hade jag skaffat en boll att träna med. Så fick jag förklara vad man gör med en sån också. Jag ledsnade på att förklara och återgick till att spänna och sträcka tills jag darrade i magen (det gick fort).

Då dök han upp i dörren, stånkandes, puffandes och knuffandes på en apelsin!

Rätt vad det var så var han bara där. Liten, grön med vita teckningar, och nyfiken som ingen annan.

Vi vet inte vad han heter men vi kallar honom för Kissen så länge.

De senaste dagarna har han varit ute på många upptåg och när jag har varit i närheten så har jag försökt fånga honom på bild. Men han rör sig så snabbt att det mesta blir suddigt.





Imorgon ska jag göra lite pilates hemma på mattan. Undrar vad Kissen hittar på då? Dessutom är det hög tid att rensa undan julen! Börjar faktiskt bli lite mätt på ljusstakarna...

Jag kommer ihåg syslöjden på höstadiet. Ganska kul, men jag var ingen stjärna. Sen dess har jag provat sy något utan några stora resultat (förutom ett par gardiner, de var ganska stora). ar provat sticka också, men hittade stickningen i mitt fina gamla ärvda syskrin. Ett par centimeter brett strumpskaft - that's it.

Men nu! Nu är jag på gång!

Jag har blivit så inspirerad av min favoritblogg för tillfället, nämligen Claras Linneskåp. Det är en blogg fylld av vackra foton, roliga figurer och fint handarbete. Handarbete. Aj, vad det klingar torrt i mina öron. Men si, det ändrar Clara på! :)

Nåväl. Efter att ha hängt hos Clara en del så vaknade min skaparlusta i alla fall till liv, och jag tog mig an ett mönster till en stooor fin virkad sjal som jag hittade hos Garnstudio. Och med min kloka mors proffshjälp och några lediga dagar över jul, så kan jag stolt presentera min alldeles egenhändigt virkade sjal!